Idag står storstädning på schemat. Då dom ringde från flickans hemkommun och sa att dom kommer hit imorgon. Så nu funderar jag på vad man ska bjuda på då. Som om det spelar någon större roll..
Jag undrar mest just nu när oron och chocken ska komma tillbaka till mig. Vardagen rullar på och jag med den. Känns inte som att det ska ske något alls. Henke däremot är mer nervös och grubblar mycket på allt. Det kanske kommer imorgon eller kommer det på BB. Eller har jag haft min del av det redan och känner mig trygg i detta?? Ja den som lever får se. I fredags ringde dom från vår kommun och undrarde hur det gick för oss. Dom är så goa. Tydligen så visste dom ingenting. Men nu är det planerat om en vecka. Mamman är tillfrågad om hon vill träffa oss. Känns sådär. Vad ska man prata om? Finns massor man vill veta men man vill samtidigt inte fråga för mycket. Det värsta av allt. Tänk om hon inte tycker om oss!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar