Just nu känns det som att vardagen rullar på som vanligt. Men så tänker man till på att vi faktiskt kan vara föräldrar snart. Då hoppar hjärtat till lite extra av glädje.
Har nu läst lite mer om för tidigt födda barn. Då blir man lite mörkrädd återigen. Man har blivit mycket bättre på att hjälpa för tidigt födda barn. Men 10 % överlever inte ens. Sen kan det bli andra komplikationer med åren. Som astma, ADHD och cancer. Var en som undrade om vi inte skulle försöka igen att få biologiska barn. Men vad har man för garantier att det skulle bli annorlunda då?? Nej jag tänker göra som en väldigt nära och klok vän sa till mig. Var glad och njut nu. Stöter vi på problem senare så tar vi det då. Nu räknar vi ner dagarna och hoppas på att allt ska gå vägen. Tänk om allt går vägen och vi verkligen blir en familj.